Samlingen

Konst

Konstsamlingen består av nästan 5000 registrerade poster, varav några innehåller flertalet verk. Här återfinns nationella och regionala namn som Nina Bondeson, Thea Ekström, Tarik Kiswanson, Emelie Rönndahl, David Svensson, Roj Friberg, Eva Wilms med flera, samt platsknutna konstnärskluster som Halmstadgruppen, Varbergsskolan, Hanhals- och Söndrumskolonin.

Skisser, illustrationer och ritningar har inte alltid varit ett självklart fält för konstmuseer att samla. Idag däremot är det en värdefull del i ett konstnärskap. Torsten Billman är väl representerad genom färdiga verk, ett stort antal skissböcker, illustrationer och den egna boksamlingen. Illustratörerna Kristina Digman och Lisa Bauer är båda representerade i samlingen liksom trädgårdsarkitekt Walter Bauer och arkitekt David Helldén.

Foto

Hallands Konstmuseums har en omfattande fotosamling bestående av olika typer av fotografi. I dagsläget samlas främst konstfoto där bland annat verk av Lotta Antonsson, Ann Eringstam, Gerry Johansson och Eva Klasson är centrala. I samlingen ingår också två av medlemmarna i kollektivet Tio fotografer; Lennart Olson och Sven Gillsäter. Även konstnären Severin Nilsons glasplåtssamling och Anders Kristenssons serie Spår av en befolkning bör uppmärksammas i sammanhanget. Fotosamlingen omfattar även en stor mängd kulturhistoriska fotografier, främst med motiv från miljöer och människor i Halland.

Design, konsthantverk och slöjd

Historiskt har museer kategoriserat föremål utifrån dess funktion, material, upphovsman eller geografisk plats. Men med en komplexare omvärld har gränser luckrats upp och föremål tolkas idag utifrån en mängd aspekter. I Hallands Konstmuseums samlingar inom design, konsthantverk och slöjd återfinns allt från krukmakargods och folkkonst till industridesign. Samlingen med sydsvenskt bonadsmåleri är omfattande och en av de största i Sverige. Ett material som kan ses både som kulturhistoriska föremål och som färg och formgivning i sin tid. Den Halländska Hemslöjdsföreningen Bindslöjdens arkiv och samling är ett bra exempel med äldre binge, opphämta, broderi och folkdräkter.

Enskilda formgivare som Märta Måås Fjetterström, Sylvia Stave och Britt-Marie Christoffersson återfinns också. Christofferssons stickade experimentella provlappar inför sin tre böcker om stickning lockar ständigt till kreativt nytänkande och stor beundran för exceptionellt hantverkskunnande.

Halländska Hemslöjdsföreningen Bindslöjdens samling på Digitalt museum

Arkiv och bibliotek

Hallands Konstmuseums arkiv omfattar cirka 200 hyllmeter med handlingar från verksamheten, historiska dokument och enskilda arkiv där exempelvis Halländska Hemslöjdsföreningen Bindslöjdens arkiv. Här finns också Konstnärsarkivet med dokument främst knutna till Halland. Situationisterna vid Drakabygget är ett exempel, det Varbergsbaserade bildgalleriet ett annat.

Hallands Konstmuseum har ett referensbibliotek dit forskare kan komma för att läsa på plats, men ej låna hem. Böckerna finns idag att söka via LIBRIS. Utöver referensbiblioteket finns även en boksamling med äldre unika bokverk.

Konstnärliga gestaltningar och offentliga verk

När Hallands Konstmuseums om- och tillbyggnad stod klar 2019 tog konsten inte bara plats i utställningssalarna, utan även i form av flera konstnärliga gestaltningar. Men museet står också bakom flera konstnärliga gestaltningar i det offentliga rummet i Knäred (Laholms kommun), Getinge (Halmstads kommun), Unnaryd (Hylte Kommun) och Kungsbacka.

Läs mer om de konstnärliga gestaltningarna

Historik

Hallands Konstmuseums samling har sin grund i Hallands Fornminnesförening, som bildades 1865. Sedan verksamheten upphört överläts föreningens tillgångar, samlingar och handlingar år 1887 till den då nybildade Hallands Museiförening. Samlingarna bestod huvudsakligen av kulturhistoriska föremål med halländsk anknytning och utökades efterhand med handlingar, litteratur och konst. År 1979 gick Hallands Museiförening in som en av stiftarna i Stiftelsen Hallands Länsmuseer och överlämnade samtidigt samlingarna till stiftelsen. Vid årsskiftet 2010/2011 bildades Region Halland och Stiftelsen Hallands Länsmuseer renodlade uppdragen för de två regionala museerna, och bildade Hallands Konstmuseum i Halmstad och Hallands kulturhistoriska museum i Varberg. Detta återspeglas i nuvarande samlingspolicy.

Läs mer om organisationen

Som besökare kan du ta del av samlingen i urval i våra utställningar. Då lokalerna inte räcker till för att visa allt, medför det att en stor del förvaras i magasin. För att tillgängliggöra fler verk kan du söka i vår samling via Digitalt museum.

Hallands Konstmuseum förvärvar årligen verk av konstnärer verksamma i eller med anknytning till Halland. Samlingen vidgas, fördjupas och kontextualiseras genom både strategiska och kompletterande förvärv. Idag förvaltar Hallands Konstmuseum tre fonder för inköp; Svea Larsons donationsfond, Lagergrens donationsfond och Makarna Bengtssons donationsfond.

Svea Larsons donationsfond

Svea Larson var Getingebo och donerade sin kvarlåtenskap till museet efter sin död. Svea Larsons donationsfond är Hallands Konstmuseums verkliga guldägg. Den ger oss möjlighet att handla halländsk konst och konsthantverk till vår samling för ca 2 miljoner kronor varje år. Vi kan alltså kontinuerligt köpa nya verk till museets samlingar. Det ger oss en unik möjlighet att skapa en representativ konstsamling av specifikt halländskt snitt. Det var Svea Larsons donation som möjliggjorde för museet att förvärva Hallands Konstförenings samling i januari 2003. Få museer i Sverige har samma generösa förutsättningar.

Svea Larson (1907-1989)

Svea Larson föddes i Getinge 13 mars 1907, tio månader efter sin äldre syster Birgit. Föräldrarna Karl Birger och Elin Larson drev en manufakturaffär i samhället. Andra inkomstkällor var via aktier, bland annat i Sembs kraftstation. Familjen hade det gott ställt och de både systrarna fick utbildning i flickskolan i Halmstad. Karl Birger Larson var en politiskt aktiv högerman som innehade flera befattningar i kommunala sammanhang, däribland kommunalordförande och ordförande för fattigvårdsstyrelsen.

Svea och hennes syster Birgit var i mycket varandras motsatser – Svea var blyg och tillbakadragen, Birgit utåtriktad och livlig. Systrarna stod varandra nära, inte bara på grund av den lilla åldersskillnaden. De umgicks mycket och hade flera gemensamma vänner. I tjugoårsåldern drabbades Birgit av tuberkulos och efter femton år av sjukdom avled hon 1942. Under Birgits sjukdomstid inriktade sig föräldrarna på att hjälpa sin sjuka dotter med flera långa sanatorievistelser med därtill hörande medicinsk vård. Detta ledde till ekonomiska uppoffringar för familjen och genom Birgits sjukdom och långa vistelser på andra orter, knöts Svea mer och mer till hemmet och föräldrarna.

Under föräldrarnas levnad försörjde de Svea, som i gengäld skötte om dem och var behjälplig i manufakturaffären. Svea var också känslomässigt mycket beroende av sina föräldrar. En väninna berättar att hon var så obeslutsam att hon gick hem från en sömmerska med en ofållad klänning för att få sin mors åsikt om hur lång klänningen skulle vara. I början av 1930-talet ordnade föräldrarna en plats på en lanthushållsskola åt Svea. Utbildningen passade henne inte, hon hade varken intresse eller läggning för hushållsarbete, utan vantrivdes. Svea arbetade sedan ett par kortare perioder utanför hemmet och försökte också att driva föräldrarnas firma vidare under en kort tid i början av 1950-talet.

Det verkar som om Sveas intressen inte låg inom de praktiska och handfasta områdena. Istället var hon aktiv i olika föreningar, intresserad av bilkörning och av att resa. Hon tyckte om att spela sällskapsspel, framför allt kortspel. Dessutom var hon mycket intresserad av litteratur, under 1950-talet väcktes också intresset för psykoanalytisk litteratur. Efter föräldrarnas död 1957 köpte hon en Steinwayflygel och tog pianolektioner. På 1960-talet sålde hon huset i Getinge och flyttade in i ett nybyggt radhus i Halmstad.

Eftersom Svea Larson hade en stor – och genom kloka ekonomiska beslut växande – förmögenhet, men inte några nära arvingar funderade hon mycket över hur hennes testamente skulle se ut. Flera alternativ nämns i brevkorrespondens med en vän, bland annat Röda Korset, Rädda Barnen och ett bibliotek för kommunens ungdomar. Slutligen bestämde hon sig för att donera sin förmögenhet till Hallands Museum (numera Hallands Konstmuseum) för inköp av halländsk konst och konsthantverk.

Källa: Artikel av Anneli Palmsköld i Halland 1998/99 (Årsbok utgiven av Stiftelsen Hallands länsmuseer)

Lagergrens donationsfond

Den Lagergrenska fonden stammar från kassör Axel Lagergren, Halmstad, son till en av grundarna av Hallands museiförening. Medel från fonden nyttjas främst för inköp av kulturhistoriska föremål. Under åren har vi bland annat köpt in ett väggur tillverkat av Jeppe Hansson från Laholm i slutet av 1700-talet, ett sockenbudstyg i silver av Bernard Halck från Halmstad och en teckning av Severin Nilson från slutet av 1800-talet föreställande folklivet i tivoliparken.

Makarna Bengtssons donationsfond

Makarna John och Margareta Bengtsson donerade 1999 all sin egendom till museet i Halmstad för att skapa en fond för inköp av museiföremål. John Bengtsson var en hängiven samlare av antikviteter, särskilt silver, och hade tillsammans med Margareta skapat ett vackert hem. Föremålen han samlat på auktioner och i handeln var införda i en bok och märkta med nummer just som i en museisamling. En del av föremålen togs in till samlingen, som ett golvur från Torup tillverkat av Carl Nilsson (1787-1850) i Släthult, Jönköping. Avkastningen av fonden har bland annat använts till inköp av ett originalmålat allmogeskåp från Tygaredsstugan i Knäred och en soppslev i silver tillverkad i Laholm med proveniens Skottorps slott.

Lennart Olson var aktiv som fotograf från tidig ålder och ägnade sig åt både dokumentärt och konstnärligt foto. I 1950-talets Paris kom han i kontakt med abstrakta konsten, blev nära vän med Olle Baertling, Pontus Hultén och andra konstnärer i fältet. Han inspireras att utveckla det abstrakta fotografiet och etablera uttrycket i Sverige. 1958 grundar han bildbyrån Tio fotografer tillsammans med ytterligare 9 svenska fotografer: Sten Didrik Bellander, Harry Dittmer, Sven Gillsäter, Hans Hammarskiöld, Rune Hassner, Tore Johnson, Hans Malmberg, Pål-Nils Nilsson och Georg Oddner. Olsons brobilder från Italien, porträtt på kulturpersonligheter och experimentella tekniska arbete har genererat utställningar världen runt. Några av de mer prestigefyllda utställningarna var på Museum of Modern Art (MoMa) i New York, där han också finns representerad i samlingen med fyra verk. Lennart Olson var bosatt i Steninge, Halmstad.

Lennart Olsons fotosamling är den till omfånget största på museet och består av negativ, kopior och ramade bilder samt ett antal filmer, arkivmaterial och hans boksamling.

Hallands Konstmuseum äger sedan 2011 upphovsrätt till hans fotografier och bildbeställningar kan göras här.

Olle Bærtling föddes 1911 i Halmstad, men flyttade som 18-åring till Stockholm för att arbeta på bank. Under 1930-talet börjar han måla, söker sig till Paris konstutbildningar och genom kontakten med Galerie Denise René på 1950-talet kommer han i kontakt med abstrakta konsten. Idag är Olle Bærtling välkänd för sina färgstarka målningar med triangulära fält och tunna, svarta linjeskulpturer.

Förutom Hallands Konstmuseums egna verk av konstnären Olle Bærtling huserar man sedan 2018 även Bærtlingstiftelsens samling om cirka 300 verk. LÄNK! Tillsammans med Högskolan i Halmstad och Halmstads kommun förvaltar museet även konsten i Bærtlingkvarteret vid högskolan. De flesta av områdets skulpturer går att beskåda dygnet runt. LÄNK!

Hallands Konstmuseum lånar kontinuerligt ut konstverk till andra institutioner. Enklast är att skicka förfrågan till info@hallandskonstmuseum.se alternativt till avdelningschef för utställningar och samlingar.