Friluftsmuseet Hallandsgården

Området är öppet året runt. Friluftsmuseet är öppet dagligen 6 juni-10 augusti kl 12-16. Fri entré om inget annat anges. Sommarens program publiceras löpande här under våren.

Guidade visningar

Följ med på kostnadsfri visning i byggnaderna på Hallandsgården.

Visning av Friluftsmuseet: kl 13

Familjevisning för barn i vuxet sällskap: kl 14.30

Hallandsgårdens kafé

Hallandsgårdens kafé drivs av Ekoteket och är öppet tors–sön kl 12–16 i maj och augusti. Under högsäsong (6 juni–10 aug) är det öppet dagligen kl 11–16. Här serveras kaffe och våfflor med grädde och jordgubbssylt. Utöver fika och mackor serveras ekologisk kulglass, matvåfflor och enklare lunchrätter. Vid dåligt väder finns några mysiga sittplatser inomhus.

Hallandsgårdens kafé nås via telefon 070-773 34 34.

Friluftsmuseet Hallandsgården ligger på Galgberget i centrala Halmstad, alldeles intill sjukhusområdet.

Adress: Sofiavägen, Halmstad
Busshållplats: Lasarettsvägen
GPS-koordinat: Lat N 56° 40′ 51.34″ Lon E 12° 51′ 3.2″

Friluftsmuseet Hallandsgården är en populär plats och varje sommar firas här både Sveriges Nationaldag och traditionsenligt midsommarfirande. I augusti varje år arrangeras även musikfesten Galgbergsfestivalen med såväl lokala som nationella artister.

Program sommaren 2025

Publiceras inom kort.

Sommaren 2025 fyller Friluftsmuseet Hallandsgården 100 år, och det firar vi med en jubileumshelg. Hur vårdas byggnaderna på friluftsmuseet? Det visas genom en utställning, guidade visningar och workshops. Men det blir också festligheter med högtidstal av landshövdingen, hantverk, musik, teater, familjeworkshops och mycket annat. Välkommen att fira Hallandsgården in i nästa århundrade!

Pågår löpande under hela jubileumshelgen:

Tjära, spån och kära knutar är vår 100-årsgåva till Hallandsgården – en utställning i det fria om byggnadsvård och detaljer på friluftsmuseets byggnader. Vi zoomar in på färger, material och tekniker.

Byggnadshantverkarna Örjan Selien och Samuel Nilsson arbetar under helgen med renoveringar av friluftsmuseets byggnader. Det finns också möjlighet att prova deras tekniker. Genomförs med stöd från Länsstyrelsen Halland.

I Nellys Fotspår – Slöjd- och kulturprojektet I Nellys Fotspår kombinerar slöjd, minnen och konst i det interaktiva verket Hundraårsmattan. Genomförs med stöd av Halmstad Hemslöjdsförening, Nämnden för Hemslöjdsfrågor, Region Halland, Halmstads kommun och Hallands Konstmuseum.

Folkdansens vänner – som även de 100 årsjubilerar 2025 – visar bildspel i Krafsagårdens västra länga.

Halmstads hemslöjdsförening firar Världstickdagen med stickning i det fria! Endast lördag.

Hallands Spelmansförbund arbetar med att sprida, förbättra tillgången och öka förståelsen för den halländska folkmusiken. På Friluftsmuseet Hallandsgården har de placerat ut QR-koder som länkar till olika spelmän och låtar från tiden då Sverige var ett bondesamhälle. Lyssna och njut!

Hallandsgårdens café, Ekoteket, håller öppet med våffla, glass och sju sorters kakor, sillmacka och lättare lunch.

Hallands Museiförening stod bakom tillblivelsen av Friluftsmuseet Hallandsgården och deltar på plats med styrelsemedlemmar samt bidrag till programverksamheten.

Internationella Gatuteaterfestivalen har arrangerats i Halmstad sedan 1995 och samarbetar återkommande med Hallands Konstmuseum om programpunkter. Under 100-årsjubileet samproducerar vi musikuppträdanden av Krokrot och Ordbasen.

Kulturmiljö Halland är en del av Stiftelsen Hallands länsmuseer och ansvarar för att friluftsmuseets byggnader får rätt vård och underhåll. Under helgen finns Kulturmiljö Halland på plats och berättar om sin verksamhet.

Jubileumshelgen genomförs med stöd av Hallands Museiförening och Länsstyrelsen Halland.

OBS! Med reservation för ändringar.

Nedan kan du läsa lite om de olika byggnaderna och historien kring dem.

1. Eldsberga skolhus

Eldsberga skolhus uppfördes 1843, året efter riksdagens beslut om allmän folkskola. Huset är en av Sveriges äldsta bevarade folkskolebyggnader. Skolhuset var en gåva från A J Hammar, ägaren till Stjärnarps säteri. Som tack för att han också skänkte möbler och material fick han bestämma vem som skulle bli den förste läraren – valet föll på 21-årige Magnus Gren. Man fick en modern byggnad med ett klassrum och en rymlig lärarbostad. Taket var ursprungligen halmtäckt. Idag är klassrummet inrett enligt Lancaster-metoden som var vanlig runt 1850. Här finns sandbänk för skrivövningar och monitörscirklar där äldre elever, så kallade monitörer stod när de undervisade de yngre.

2. Väderkvarnen

Väderkvarnen är uppförd före 1841. Morups socken ligger ute på platta kusten där det var lämpligt att bygga väderkvarnar. Tolv stycken låg här som mest. Denna kvarn är äldst. Modellen med rörlig topp är holländsk. Bönderna i trakten betalade ägaren för att få sin säd mald till mjöl. Ägaren betalade en mjölnare att jobba i dammet och dånet från snurrande stenar och knakande trähjul. På 1930-talet bröts ursprungsvingarna i en storm, och inte förrän 1984 fick den nya vingar. I januaristormen ”Gudrun” 2005 knäcktes även dessa.

3. Hörsåsstugan

Tio vagnar och en släde. Tre hästar, tre kor, två stutar och tre kalvar. Tio får och fem grisar. Bouppteckningen från 1850 berättar om en välmående gård på den halländska landsbygden. Hörsåsstugan är Hallandsgårdens äldsta hus, byggt i början av 1700 talet. Hustypen är känd sedan medeltiden.

Ryggåsstugan saknar direkta ytterdörrar och har bara ett fönster. Mot gavlarna är de så kallade häbbarena byggda, allt för att hålla själva stugan varm och spara bränsle. Och det behövdes sparas. Ved hämtades en mil bort i Fröllinge herrgård. I brygghuset bryggde man öl. I gamla tider brändes också brännvin och senare tvättades här kläder.

4. Marknadsbod

Marknadsboden kommer från Gunnarp socken, Falkenbergs kommun.

I Gunnarp hölls årligen marknader, från medeltiden fram till 1953. På marknadsplatsen byggdes bodar för de ditresta handlarna. När just denna bod byggdes vet man inte. Gamla bodar reparerades och nya bodar byggdes av äldre virke, men sannolikheten att den såg ut så här under det tidiga 1800-talet är stor. Marknaderna förr var inte enbart en plats för handel. De var en viktig social och festlig mötesplats där man bland annat fick chans att höra nyheter och nya visor.

5. Krafsagården

Den praktfulla Krafsagården var tillsammans med Hörsåsstugan Hallandsgårdens kärna vid öppnandet 1925. Den nordhalländska gården hade en gång hyst välbärgade lantbrukare. Men åren innan flytten till Hallandsgården hade rummen varit sädesmagasin och svinstia. Huset är byggt runt 1800 och hade en gång panel på timmerväggarna och ett utedass vid ena gaveln. Gäster på kaféet kan dock fortfarande få se Krafsagårdens forna prakt.

6. Uthus

När Krafsagården hämtades till Hallandsgården var det enda kvarvarande uthuset i uselt skick. Istället hämtades ett annat uthus från Haverdal och byggdes om till två mindre med loge, stall, drängkammare, vagnslider och foderkammare. Interiören i stallet kommer sannolikt från ett tredje hus. Det berättas att uthusen är byggda av ilandflutet skeppsvirke vilket förklarar de många hålen.

7. Backstuga Måsared (nu Mossared)

I denna stuga, byggd 1836 levde minst sex personer för 150 år sedan. Den lilla förstugan är tillbyggd efter ankomst till Hallandsgården, för att ge den något ofrivilliga hyresgästen Nelly bättre standard. Hon arbetade som förvaltare och sagogumma på order från sin forna arbetsgivare, direktör Wallberg. Stugan talar om fattigdom, men också om förmåga till överlevnad i ett knapert landskap.

8. Fornpark

Stenarna på marken i det sydöstra hörnet av Friluftsmuseet bär spår av mänsklig hand. Vi saknar fortfarande mycket kunskap om när många hällristningar kom till eller exakt vad de använts till. Den figurativa hällristningseran i Halland var under bronsåldern medan skålgropar finns daterade till både före och efter denna tid. Kanske har man slipat stenverktyg eller metallredskap i skårorna? Kanske var de en del av en religiös ceremoni? Det har till och med föreslagits att de kan ha använts i samband med astronomiska observationer. Den vackra malstenen är dock just ett redskap att mala mjöl i.

Malstenen och stenarna med skålgropar och sliprännor har tidigare varit placerade i parken vid Hallands Konstmuseum på Tollsgatan i Halmstad. Med anledning av museets om- och tillbyggnad flyttades de till Friluftsmuseet Hallandsgården i september 2017 där det sedan tidigare fanns en sten med slipskåror.

Längs Hallandsgårdens yttermur står också en samling milstenar. Förr stod de utställda vid större vägar där de markerade avstånd för de resande, precis som våra dagars vägskyltar.

9. Skvaltkvarn

En skvaltkvarn är byggd för att få kraft ur ett vattendrag med svagt flöde, som små bäckar och åar. Det liggande skovelhjulet (jämför med vattensågen) driver kvarnhjulen av sten för att mala säd till mjöl. Inne i vår kvarn hittar man bokstäverna BHS och OHS inristade tillsammans med årtalet 1886. Detta berättar för oss att den byggdes detta år av bröderna Bengt och Olof Hansson, som båda bodde på gården närmast Ebbared. Kvarnen köptes in redan 1917, och var den första byggnaden i det som blev Hallandsgården.

10. Vattensåg

När man samlade in och placerade gamla allmogebyggnader på friluftsmuseum lyckades man också få med den tidiga industrin. Vattensågen med sitt mekaniserade drivverk har en komplicerad och uppfinningsrik teknik. Den nickande sågen klyver brädor till plank samtidigt som den drar fram stocken mot klingan i lagom tempo. Vår såg är byggd någon gång mellan 1840 och 1850 och skulle, om det fanns vatten till hands, fortfarande kunna såga plank.

11. Linbastan

Bastan är ett led i det långa och tidskrävande arbetet med att få linplantan omarbetad till textilier. Bastan hade en skorstenslös ugn som det eldades i dagen innan de rötade linkärvarna breddes ut för att torka. I huset torkades också den snarlika hampan. Bastan byggdes en bit ifrån boningshuset på grund av brandrisken. I svalen kunde man bråka, skäkta och häckla linet under tak, och därmed slippa skräp inomhus. Den som inte spann och vävde själv kunde skicka linet till ett väveri. Ett av de större låg i Oskarström. Redskap för linberedning finns att se i Hörsåsstugan på Friluftsmuseet.

12. Redskapsbod

Redskapsboden kommer från Stora Slätthult, Krogsereds socken, Falkenbergs kommun.

På gränsen mellan Krogsered och Drängsered stod en omtvistad skvaltkvarn, som till slut revs och såldes till Stora Slätthult. Här byggde man en redskapsbod med källare av virket och 1925 flyttades huset till Hallandsgården. ”Jon i Slätthult” är omskriven av August Bondeson, och redskapsboden är det enda som finns kvar av hans gård. Själva boden var dock uppförd efter det att Jon hade lämnat jordelivet.

Från april till mitten av oktober kan vi erbjuda visningar för större grupper på Friluftsmuseet Hallandsgården.

Dagtid (mån-fre kl 8-17): 1500 kr/grupp
Kvällstid och helger: 2200 kr/grupp
Påbörjad timme (vid önskemål om längre visning): 800 kr/grupp
Max antal: 30 personer
Tid: ca 1 timma

Boka via bokning@hallandskonstmuseum.se eller tel 035-16 23 00.